NOAJDIENS TRUMMA OCH SAMPO

Stefan Ottman

Samerna försökte likt alla folk komma i kontakt med de dolda makterna som de tyckte sig ana bakom allt i naturen, andarna som rådde över liv och död, väder och vind.
Noajdien, den samiske shamanen, gav i alblodsmålningarna på sin trumma världens underliggande vidunderliga krafter form och synlighet. Trolltrumman, runebommen och kannus kallade de bofasta svenskarna, norrmännen och finnarna detta noajdieinstrument.
Trumman hade två användningar, dels var den ett extasredskap som förde noajdien till andra världar, dels användes den till spådom; över målningarna (som visade himmelsvärlden med gudar, andar och himlakroppar, samt den vanliga världen med villebråd, renar och samernas byar o.s.v. och undervärlden med dödens andemakter), rörde sig en visare av renhorn när noajdien trummade. Av visarens rörelser spåddes utgången av olika företag. Bilderna på trumskinnet var en karta av världarna och trumman ett färdmedel för noajdiens själ till de platser som fanns utritade.

I de norra lappmarkerna gjordes trumman av en tall som vridit sig medsols. På detta träd skulle finnas en vill, en utväxt som ibland bildas på stammen. Denna urholkades tills den blev en oval skål med utskuret handtag i bottnen, som ofta ornamenterades med inskärningar och mönster. Over skålen spändes skinnet som målades med de röda alfärgsfigurerna. I flera invigningsdrömmar bland sibiriska folk reste shamanen till «världens mitt”, där världsträdet, den kosmiska axeln stod. Det var från en gren av detta träd som shamanens trumma blev gjord.
Denna föreställning verkar spöka i de finska runosångerna om Sampo, undertinget från Lappland som himlasmeden Ilmarinen tillverkat. Denna Sampo benämns ibland Sammas, vilket är uttytt “påle, stötta», en avbild av världsaxeln eller världsträdet. Man vet att shamanerna dyrkade sådana himlastöttor, vars topp ansågs fästad vid polstjärnan. Sampo benämns också «kirjokansi” “det utsirade (eller brokiga) locket”. Kansi skulle vara släkt med ett nordsamiskt ord för trolltrumma “kåbdes”, vilket tidigare skulle ha uttalats «koamdes» eller “kämdes”. En sådan noajdietrumma skulle mycket väl kunna kallas «det utsirade locket” med sina alblodsmålningar på skinnet.

I vers 24 i Lokes träta i Eddan, sägs om Odin att han sejdade på Samsö och «lekte på lock som völvor», (‘drapta vett’). Detta lock skulle vara en trolltrumma. Saxo berättar att Odin reste till finska eller lapska spåmän för att få veta vem som skulle
bli Balders hämnare. Han kan där ha lärt sig konsten att slå på lock.

Ibland beskrivs Sampo som ett musikinstrument, en kantele, en kannel, ett slags cittra. “Kannellinen” betyder på finska “försedd med lock”. Ostjakernas och vogulernas shamaner spelade på ett slags cittra för att nå extas. Av trumman berodde stammens välfärd, genom spådom och noajdiefärder, för att bota sjukdomar, blidka andar o.s.v. Också Sampo var en garanti för gott fiske, god skörd och rikedom. Visaren som vandrade över trumman för att förutspå jakter, hälsa och renskötsel med mera, kallades “arpa”, på finska betyder “arpa” lott och «arpoja” spåman. Noajdiens “kåbdes” var som tidigare omtalats ett färdredskap till andra världar. Sibiriska folk beskriver trumman som riddjur eller båt.
Också Sampo beskrivs understundom som en båt i vissa runovarianter. Samisk trolltrumma kallas på finska “kannus”, som vi nämnde ovan, vilket verkar vara släkt med kantele, kannel, kåbdes, koamdes. Enligt vissa kväden smidde Ilmarinen himlavalvet som också ibland kallas “det utsirade locket». Under namnet “Ilmuris” finns han avbildad på övre raden av en nordsamisk trumma från Finnmarken. Shamanen Väinämöinen och smeden Ilmarnien år enligt en del runosånger bröder. “Smeder och shamaner kommer från samma ställe” säger man hos jakuterna. Ett annat sibiriskt uttryck lyder: “Smeden är shamanens äldre broder”. “Vetjes”, “hammaren”, trumpinnen som den samiske noajdien använder kan kanske antyda att det funnits någon myt om världssmedens inblandning i trummans tillverkning. Kan Sampo vara en stor noajdies mäktiga trumma som finnarna gav sig ut för att röva?
Det berättas att finska noajdier for till Lappland för att söka en sten som gav dem siargåva. I vissa runokväden säger Antero Vipunen (den store, döde siaren som Väinämöinen vann de hemliga sejdorden av, med vilka han gjorde sin trolldomsbåt färdig): Jag har redan ruttnat, mitt hjärta är i “den brokiga stenen” (“Kirja” brokig är samma ord som i “kiijo-kansi”, “det utsirade locket”). Sampo beskrivs också av en del runosångare som en “sten som kunde mala allt till behov».
Ända sen de finska fornkvädena blev kända har forskarna grubblat över vad Sampo är. Men ingen tolkning har varit övertygande. Sampo är undanglidande och mystisk som graalen. Vi står kvar med gåtorna, antydningarna, aningarna. En annan dunkel fras i runodikterna lyder: “Sampo saknade inte ord»: Runosångaren Mihkali Perttunen sa att när Antero Vipunen öppnat sin ordskattkista så är det ur den som “Sampo får orden, tjärnen sina abborrar, havet sin småfisk”. Lapparnas noajdier lärde sig ett hemligt språk, detta språk söker shamaner över hela världen hos djuren och naturen. Väinämöinen försökte finna det hos svalorna, svanarna, vildrenarna, ekorrarna. Kantelen byggs ibland av vildrensben och svanens vingben. Den magiska båten timras understundom av svanefjädrar. Sampo smids av en svanfjäder enligt den store sångaren Arhippa Perttunen. Här finns sällsamma bilder som stämmer med varandra, utan att medvetandet fattar hur, men instinktivt stämmer det, eller vad säger du? Jag säger: sök orden, bygg båten, spela på kantele och trumma. Hämta Sampo!
Startsida
Litteratur:
Ernst Manker: “NÅJDKONST” Stockholm 1965
Matti Kuusi: “SEJD & SAGA” Stockholm 1983
J. Stadling: “SHAMANISMEN I NORRA SIBIRIEN” Stockholm 1912
Mircea Eliade: “SHAMANISM
—Arcahaic Techniques of Ecstasy” Princeton, N.J. 1974
M. Kuusi: “FINNISH FOLK POETRY. EPIC” Helsingfors 1977
Collinders översättning av: “KALEVALA”
Samueli Paulaharju: “LAPPMARKSMINNEN” STOCKHOLM 1977
Collinders översättning av “DEN POETISKA EDDAN’ Uddevalla 1972