Artikeln är ursprungligen publicerad i fjortonde Månväven

Osynliga kvinnor inom psykologin

av Ina Gruffman

I mitt dagliga arbete är jag verksam socionom på skolor i en medelstor stad. När jag är med på lektioner så märker jag att det sällan talas om kvinnor. I en studie genomförd av och publicerad i DN 2015-01-15 framkom att bara 13 av 100 personer som porträtteras i nypublicerade historieböcker är kvinnor. De manliga genierna har inga egna böcker då deras plats är i de allmänna historieböckerna. Det vi i skolan lyfter fram för våra barn påverkar deras syn på omvärlden och på dem själva. Vi fortsätter i klartext säga att mannen är norm.
Osynliga kvinnor är inte osynliga, de har osynliggjorts. Jag skriver för att synliggöra kvinnor och väljer kvinnor inom psykologin. Detta för att jag själv sedan 17 år är verksam inom området psykologi med syfte att i mitt arbete minska mänskligt lidande. Det är inte bara viktigt för mig som socionom och grundutbildad kognitiv terapeut att lära känna rötterna i terapin, det är också spännande. Vem och vilka är kvinnorna bakom teorier som idag påverkar andra människors psykiska mående? Varje dag använder jag och mina kollegor andra människors arbeten och teorier. Dessa teorisbildare är i många fall kvinnor vi aldrig hört något namn på. Kvinnor som kommit med markbrytande metoder som gjort stor skillnad för tusentals människor i världen. Metoder vi använder oss av utan att känna till deras uppkomst???. Det handlar inte om att kvinnor ska ta plats, utan att kvinnor måste ges plats. Detta är bara ett exempel på det enorma osynliggörande vi är utsatta för i den patriarkala hierarkin. Ett litet exempel i den stora världen, på de flesta områden är våra systrar osynliggjorda på samma sätt.

Jag börjar med att presentera Mary Cover Jones som föddes 1 september 1897 i Johnstown, Pennsylvania. Mary dog 22 juli 1987 i Santa Barbara, Kalifornien.
Mary var pionjär inom beteendeterapi och ­kallades under sin verksamma tid för beteendeterapins moder på grund av sitt arbete med fobiträning på yngre barn. Hennes arbete med en treårig pojke som utvecklat rädsla för vita kaniner är mycket omtalat. Hans rädsla spred sig från vita kaniner till andra vita situationer t.ex. vita skägg på människor. Hon upptäckte hur en fobi kan uppstå och hur den kan arbetas bort eller i alla fall göras hanterbar för personen. När en rädsla inför en egentligen helt ofarlig situation larmar fara och hindrar oss från att klara av vår vardag så har fobiträning gjort positiv skillnad för många människor. Att vara rädd för skägg kan hindra en människa från att lämna sitt hus till slut. Alla blir oroliga ibland menade Mary, den enda skillnaden mellan olika personers oro är vilken grad av ångest de får. Alla kan må bra av att lära sig hantera sin oro så att den inte påverkar livet hemma, i skolan, på arbetet eller på fritiden.

Eleonor Jack Gibson föddes 7 december 1910, Peoria, Illinois. Hon dog 30 December 2002, Columbia, South Carolina.
Eleonor var amerikansk psykolog med fokus på läsutveckling och perceptuell inlärning. Tillsammans med sin man skapade hon “The Gibsonian Ecological Theory Of Development” som tryckte på hur viktig varseblivning är därför att det tillåter människor att anpassa sig till sin miljö. Hennes mest kända bidrag i psykologin var ” The visional cliff” som ledde till en ny förståelse för perceptuell utveckling hos spädbarn. Miljön ger information till känslosystemet som utvecklas genom ökad stimuli i miljön, den perceptuella utvecklingen korresponderar med stimuli utifrån. Eleonore upptäckte att spädbarn utvecklas genom anpassning till miljön.

Virginia Satir föddes 26 juni 1916 i Neilsville, Wisconsin. Hon dog 10 september 1998, Kalifornien, USA.
Hon var amerikansk författare och socialarbetare. Virginia är känd som den moderna familjeterapins moder. Hon har skapat en modell genom kliniska studier och såg familjen som en helhet. Detta, som idag är helt vedertaget, var ett nytt angreppssätt på den tiden.
Virigina skrev en tänkvärd dikt riktad till föräldrar och barn som handlar om frihet.

Friheten att se och höra det som finns här och nu,
istället för det som borde finnas, fanns eller kommer finnas.
Friheten att säga vad man känner och tänker,
istället för det man borde tänka och känna.
Friheten att känna vad man känner,
istället för det man borde känna.
Friheten att begära det man behöver,
istället för att alltid vänta på tillåtelse.
Friheten att ta risker för egen del,
istället för att välja att vara trygg och aldrig sätta båten i gungning.”

Marsha M.Linehan föddes 5 maj 1943 i Tulsa, Oklahoma och hon lever fortfarande. Marsha skapade dialektisk beteendeterapi, en terapi utvecklad för självmordsnära och destruktiva personer med borderline/emotionellt instabil personlighetsstörning. Terapin går ut på att hjälpa patienten att hitta en balans mellan sitt inre och den yttre omgivningen. Terapin handlar även om att lära sig acceptera verkligheten och sig själv så som man är, samtidigt som man är beredd på att förändras för att hitta fram till ett meningsfullt liv. Marsha som även blev professor upptäckte på 80-talet att sedvanlig kognitiv beteendeterapi inte alls fungerade för ovan nämnda grupp. Därföt utvecklade hon den dialektiska beteendeterapin. DBT används idag både inom sluten och öppen vård och hjälper många ut ur självdestruktivitet. DBT är ett hjälpmedel för patienter i kaos och desperation. Vårdgivare blir ofta starkt påverkade av dessa patienter och känner sig många gånger hjälplösa i försöken att hjälpa dem. Metoden är unik för den värnar om terapeutens motivation och överlevnad lika mycket som patientens. DBT bedrivs i sex så kallade ‘kanaler’ vilket ­betyder att det bedrivs inom sex olika områden; ­individuellt där patienten har en egen samtalskontakt med terapeuten, färdighetsträning i grupp, tillgång till ett helt team av professionella, jourtelefon till någon i teamet så patienter alltid kan ringa någon vid akut behov, patienten samordnar dvs tar hand om sin behandling, anhöriga får utbildning om till exempel borderline och om dbt.

Det är viktigt att belysa kvinnors roll i den moderna utvecklingen eftersom deras insatser göms, glöms och tappas bort. Genom att lyfta fram kvinnors insatser vill jag verka för att vi kvinnor skall ha samma självklara plats som männen. Vi lever på planeten tillsammans.
Med en dikt till mina två döttrar och till alla andra döttrar i världen vill jag avsluta min text genom att citera en dikt som Virginia Satir skrivit.

Jag gav dig livet min dotter.
Kanske inte det liv som du skulle ha velat ha.
Men vad du gör med det livet får du själv välja.
Jag har respekterat det.
Jag ber dig respektera att det kommer en tid när jag
måste gå vidare med mitt liv.
Jag vill älska dig utan att hålla fast, uppskatta dig utan att döma, välkomna dig utan skuld,
kritisera dig utan att klandra och hjälpa dig utan att förolämpa.
Om jag kan få detsamma av dig då kan vi mötas och berika varann.”

Källor:
Virginia Satir Du, jag, vi: Hur vi kan förbättra våra relationer Natur och Kultur 1996
Marsha M. Linehan, DBT skills training manual Adlibris 2014.
Mikael Delin, Dagens Nyheter 2015-01-15
Wikepedia
www.Psykologguiden.se