I snart 24 år har samfundet i stort sett varit mitt ideella heltidsarbete. Det är dags att lämna över till nya krafter. De senaste åren har jag fokuserat på att utbilda dem som ska ta över.
Att leda ritualer så samtliga deltagare blir delaktiga både i formandet och genomförandet har utgjort en viktig del i utbildningen. Än viktigare har det varit att arbeta med att belysa onaturligheten i den västerländska samhällskulturen och visa på alternativ.
Det har varit en underbar, spännande och berikande resa att utveckla Sveriges enda gudinnetrossamfund. Varmt tack till alla som delat resan med mig!
Jag avslutar där vi en gång började genom att presentera de värderingar vi valde som grund för samfundet.
Vanasamfundet Moder Jord grundades för att lyfta upp Modergudinnan i ljuset. Ända sen Sverige kristnades hade hon varit dold i mörker. Nu var det dags att göra henne synlig igen.
Det som kom att stå i fokus vid grundandet var jord och kamp.
Moder Jord är allt som hennes kropp består av. Därför är det en självklarhet att det ingår i samfundets uppdrag att kämpa för henne som är träden, som är bergen, som är sjöarna. Att kämpa för alla förtryckta djur och människor eftersom vi alla är en del av henne. En av de stora anledningarna till att jorden och världen ser ut som den gör är det patriarkala herravälde som kommit att bli ledstjärna, först i den rika delen av världen men förhållningssätt och grundideologi har blivit världsomspännande. Så kamp för jorden och allt levande innebär också kamp mot den patriarkala herraväldsordningen.
Foto Sophie Pinchett
I själva utformandet vände vi blicken till världens ursprungsfolk för att finna de världsbilder och tänkesätt som fanns före den europatriarkala1 ideologin.
Några av de grunder vi valde som bas för samfundet
”vi” är alltid överordnat ”jag”
ledaren tjänar gruppen
miljökamp
performanceritualer
respekt för elders
kroppslig kunskap
koncensus
ständig skapelse
inga personval
cirkulärt perspektiv, helhetsperspektiv
Grunderna flyter in i varandra eftersom de utgör en sammanhängande helhet.

Foto Ulla Fagerås
För att tydliggöra varför vi såg dessa grunder som viktiga kommer jag försöka beskriva dem ur ett logiskt linjärt perspektiv och ställa dem mot den rådande europatriarkala grund dagens samhälle vilar på.
Vi är överordnat jag
“Jag är därför att vi är och emedan vi är så är jag” är ett afrikanskt talesätt.
Om jag inte finns utan att vi finns så blir ”vi behöver” eller ”vi vill” som ledande princip en självklarhet.
I vår svenska kultur har vi för många olika maktstrukturer - vita är mer värda än färgade, män är mer värda än kvinnor, rika är mer värda än fattiga et cetera - för att det ska fungera annat än i grupper som explicit uttalat att de har samordning och “vi behöver” som bärande princip.
Det är också utifrån den principen som ledarskap utövas.
Tjänande ledarskap
Ledaren tjänar gruppen/samhället. Ledarens huvuduppgift är att stötta gruppen i att hitta lösningar som alla kan acceptera. Det finns en kulturell överenskommelse om samordning som ledande princip.
Den europatriarkala tankemodellen bygger på motsatsen, den bygger på rangordning och ”jag vill” som princip. Ledaren utövar “makt över” och en av fördelarna med att vara ledare är att ledaren kan fatta beslut grundat på vad ledaren vill istället för att ta hänsyn till vad gruppen behöver.
Ritualer
Performanceritualer är den vetenskapliga benämningen på ritualer där alla närvarande deltar i formandet och genomförandet av ritualen. Dessa ritualer bygger på kroppslig kunskap och ständig skapelse.
Alla samfundets ritualer skapas i stunden av de som närvarar vilket medför att varje ritual blir unik.
Inledningsvis är det ett antal personer som samlats för att de vill delta i en ritual. När de tillsammans skapar ritualen skapas en gemenskap, ett ”vi”, de enskilda personerna binds samman. Det skapar trygghet för deltagarna att känna att de är en del av en sammanhållen helhet. I och med att alla är med och utformar ritualen så ökar också förståelsen för vad ritualen handlar om och gör den på så sätt mer meningsfull.
Nedskrivna ritualer bygger på patriarkal linjär kunskap där de som närvarar är betydelselösa annat än som brickor i ett färdigt format spel. Deras kunskaper, deras behov, deras drömmar saknar relevans.
Därför använder vi aldrig färdigt nedskrivna ritualer. Patriarkal kunskap hör inte hemma i samfundets ritualer som i stället formas cirkulärt dynamiskt.
Lika lite som att ha en färdig gudtjänstordning har vi psalmböcker.
Vi behöver lita på kroppens kunskap, kroppens minnen. Ursprungsfolk har inga sånghäften. I yourubafolkets såningsritual sjunger man ”Mina minnen ger mig mod, min Moder. Orden kommer översvallande rikt.”
Att läsa medan man sjunger aktiverar i hög grad vänster hjärnhalva – den logiska – istället för den högra, kreativa som skapar känslor och själslig rörelse. Dessutom blir ”jag med min sångbok” en avskuren entitet till skillnad från det ”vi” som skapas när våra kroppar sjunger tillsammans.
Miljökamp – Moder Jords kropp
Det är skillnad på anledning till miljökamp mellan vita västerlänningar och ursprungsfolk.
Vita västerlänningar bedriver huvudsakligen miljökamp för att vi människor ska kunna leva på jorden. Därför behövs till exempel biologisk mångfald och våtmarker. Det är naturligtvis bra att den kampen bedrivs eftersom den synliggör viktiga saker men kampen bygger på linjär logik och saknar helhetsperspektiv. Ett exempel på hur fel det kan bli när helhetsperspektivet saknas är att klimatkampen allt emellan åt förs på miljöns bekostnad.
Ursprungsfolk bedriver miljökamp för allt som finns naturligt på jorden. Grundsynen är att allt som finns i väven är lika viktigt eftersom väven är helheten. Man skyddar inte floden för att vi människor har nytta av den. Man skyddar floden för att den har rätt att leva. Dessutom finns en långsiktig medvetenhet. Ursprungsfolket på Turtle Island (det som vita exploatörer och karteografer kom att kalla Amerika) uttrycker den medvetenheten enligt följande; Vi är påverkade av de beslut som gjordes för sju generationer sen och vi påverkar hur världen och livet på jorden ser ut sju generationer framåt.
Det är ungefär sju generationer sen som industrialismen tog fart och de som hade makten bestämde att överproduktion är en bättre idé än mer fritid. Resultatet av deras val får vi nu, sju generationer senare, försöka hantera.

In the heart of South Africa, amidst the wilderness of the Greater Kruger National Park, a courageous band of women patrol the landscape to protect the wildlife. Meet the Black Mambas, Africa’s first all-female ranger team, who embody the spirit of empowerment and determination. Their story echoes the timeless wisdom of an African proverb: ‘A woman is the full circle. Within her is the power to create, nurture, and transform.’
Foto och citat Morgana Wingard
Europatriarkala hierarkier är en av flera anledningar till att 3–4 miljökämpar som kommer från något ursprungsfolk mördas/vecka medan vita västerlänska aktivister vanligtvis får fängelse eller böter. När en människa som tillhör ett ursprungsfolk mördas under pågående fredlig miljöaktion blir det inga stora rubriker i dagspressen och mördaren får ingen eller ringa påföljd. En anledning till det är förstås att följderna av att mörda ursprungsfolk knappt existerar – det har vi vita ägnat oss åt i hundratals år – precis som vi ägnat och ägnar oss åt att mörda resten av naturen.
Respekt för ”elders”
I Sverige har vi ingen tradition kring “elders”. Här ses äldre människor som okunniga och irrelevanta – med ett undantag, rika vita män.
Äldre visdomsbärare är det begrepp Rebecca Tiger myntat för elders. Det är människor som ägnat en stor del av sitt liv åt att arbeta med krafter, makter och andar och därmed erövrat kunskap och vishet att vägleda och hela. De har också ett hav av erfarenhet att ösa ur när det gäller formande av ritualer.
Koncensus
Koncensus innebär att man håller rådslag tills alla är överens. Hos ursprungsfolk var detta en livsnödvändighet eftersom alla var beroende av varandra. Om man inte samarbetade och löste konflikter blev tillvaron fattig, både på glädje och mat. En bygemenskap där samarbetet fungerade bra, där människor kände sig sedda och värderade för sin insats och respekterade för vem de var och för sin roll i bygemenskapen, hade större chanser att överleva än en by full med konflikter. Därför spenderas mycket tid på att diskutera, gräla och samtala. Ett ämne diskuterades tills det var löst.
Koncensus betyder alltså inte att alla tycker lika, utan att man, även om man tycker olika, kommer överens om hur man ska handla tillsammans i gemensamma angelägenheter.
För oss som inte är beroende av varandra för vår överlevnad kan koncensus bli problematiskt. Om det finns någon i gruppen som absolut vill ha det på sitt sätt trots att övriga gruppdeltagare vill något annat kan denne låsa möjligheten att komma till beslut. Därför behöver vi (motvilligt) någon som kan besluta att ”nu tar vi ett majoritetsbeslut”. Detta användes för första gången förra våren (2025).
I den rådande nyliberala andan kan det vara svårt att förstå varför “vi behöver” är viktigt när “jag vill” är så lätt. Vi är så vana att leva i ett oharmoniskt samhälle att vi ser det som naturligt och därför kanske inte riktigt förstår hur stor skillnad “vi” istället för “jag” skulle göra.
Utsedd istället för vald
I de flesta ursprungskulturer blir människor utsedda till att leda. Vanligtvis är det gammelmödrar eller andar som utser någon. Detta förfaringssätt innebär att det inte skapas splittring inom gruppen.
I västerländska demokratier väljer vi personer/partier som får mandat att leda samhället åt oss. Det finns flera problem med representativ demokrati. Ett av problemen är att valen leder till motsättningar mellan människor, dessutom skapar det alltid vinnare och förlorare.
För att undvika detta valde vi att alla som är invigda eller har gått en årscirkel kan välja att sitta i samfundets ledningsgrupp – vävcirkeln.
Slutord
Det vi gör i samfundet kan tyckas enkelt när det beskrivs så här. Det är det inte eftersom vi hela tiden dras in i majoritetssamhällets självklarheter där pengar, konsumtion och den egna lyckan är det som värderas. En kultur som inte ens kan tänka tanken att det är urgammal visdom, och inte bara ny teknik, som kan hela Moder Jord.
Tack vare all världens ursprungsfolk, de traditioner och den kunskap de bär, kan vi i samfundet fira våra ritualer och ceremonier i glädje och kraft.
I tacksamhet stödjer vi ursprungsfolkens kamp för jorden och bestämmanderätten över områden de levt på i tusentals år.

Yuturi Warmi är en kvinnogrupp från Ecuador som patrullerar vidsträckta djungelområden för att stoppa olagliga utsläpp från gruvdrift samt hindra skogskövling. Foto Ana Maria Buitron
1 Europatriarkat
Vit överordning med ett manscentrerat synsätt som bygger på västerländsk dominans, självklar visshet utan faktisk grund, hierarkier och ett dualistiskt tänkesätt