Johanna Rydell berättar om sin syn på trädgårdsterapi, hon har arbetat som trädgårdsarbetare i Trädgårdsföreningen i Linköping i 25 år och gått grundkurs i trädgårdsterapi i Alnarp i Skåne. Utöver det har hon gått en årscirkel hos Naud, en grundkurs i örtlära, en vårdutbildning, en utbildning på kulturarbetarlinjen och en prästinneutbildning.

Johanna beskriver begreppet trädgårdsterapi som att jobba i samklang med naturen. Att jobba i det egna tempot, att ta pauser, att känna efter. Att reflektera och se och känna vad som händer i oss när vi vistas i naturen eller i en anlagd trädgård, att vara närvarande i hur vi svarar an på växterna med alla sinnen.

Resultatet kommer direkt, berättar hon, vi planterar en blomma, eller rensar bort ogräs, då händer det något både i oss själva och i det vi planterar. Vi vattnar en växt, då blir den glad, det är ett samspel.

Om vi tittar på träden till exempel, de ger trygghet och stabilitet, de skuggar, svalkar, renar luften och tillverkar syre. Men träd är också läkande på ett högst konkret sätt – de kan öka immunförsvaret och till och med sänka puls och blodtryck. När vi sätter oss vid ett träd, blir vi lugna, avslappnade och går ganska lätt in i ett meditativt tillstånd, fortsätter hon.

Ett enda träd producerar lika mycket syre som en människa behöver. Träd reglerar klimatet och renar luften – enligt systemekologen Johan Colding är det 70 procent mindre luftföroreningar vid en allégata än på en trädlös gata. Men träd och natur är inte bara läkande och närande utan skapar också ett ekonomiskt mervärde.

Trädgårdsterapins ursprung

I alla tider har naturen påverkat oss människor. Ursprungsmänniskorna som lever med vördnad och tacksamhet för Moder Natur, är de folk som förstår hennes rätta värde. De vet vilka örter som är läkande och vilka som är skadliga för dem. När de vistas i naturen gör de det i en medveten närvaro som gör att de får kontakt med de naturväsen som råder på platserna. Den anlagda trädgården har inte riktigt samma funktion, då allt där är tillrättalagt av människan. Men, det är det tillrättalagda som nutidsmänniskan kan närma sig, när vi skapar något i ett kreativt flöde och samspel med jorden, släpper vi tankar som blockerar oss. Nutidsmänniskan har tappat kontakten med naturen i dess rätta form. När människor vistas i skog och hagar gör de ofta det i ett syfte att motionera, att springande ha musik i öronen eller stirra på mobiltelefonen frånskiljer vi oss från den helande kraft som finns omkring oss.

Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur vid SLU i Alnarp, startade kurser i trädgårdsterapi i Alnarp. Han har blivit utnämnt till en av landets främsta experter på grön hälsa. I hans referens till en gigantisk engelsk studie, publicerad 2008, där 41 miljoner engelsmän delades in i fem kategorier beroende på hur grön miljön runt deras bostäder var, blev resultatet en ögonöppnare. Människor med mer än en kilometer till ett grönområde hade en mycket större risk att dö i förtid än de som hade närmare till en grön miljö.
– Forskarna undersökte såväl för tidig död i allmänhet som dödlighet beroende på hjärt- och kärlsjukdomar. Närheten till grönområden var dessutom viktigast för de sämst lottade. De hade ju inga trädgårdar, segelbåtar eller fritidshus där de kan hämta kraft från naturen. Närhet till grönska utjämnar alltså socioekonomiska skillnader i ohälsa, säger han.

I Japan, där forskare har upptäckt att människor som vandrar i gamla, så kallade Shinrin-Yoku-skogar får en kraftig ökning av antalet “natural killers”, det vill säga celler som bland annat kan identifiera och “äta upp” defekta celler av den typ som finns i tumörer.

Trädgården och naturen lär oss alltså på ett naturligt sätt om återhämtning, gränssättning, vila och att komma tillbaka. Den ger hopp – växterna kommer igen trots att de varit vissnade och nedfrusna. Det finns ett naturligt kretslopp – allt har sin tid. Ett tillfrisknande, och framför allt den djupgående förändringen av stresshanteringsmönstret, gör att trädgårdsterapi mer och mer förs fram som behandling av stressrelaterade sjukdomar. Levande blommor och växtmaterial kan väcka minnen till liv, skapa nyfikenhet och lust.

Patrik Grahns och hans kollegors studier har visat att efter rehabilitering på Alnarp minskade antalet besök på vårdcentraler med 28 procent, jämfört med 8 procent vid vanlig rehabilitering. Deras studier bygger främst på den anlagda miljön, som den enskilda trädgården, parker, stadsplanteringar osv.

1800-talet var parkanläggandets århundrade i städerna i Europa. I Linköping hade doktor Åman anlagt en vacker trädgård som linköpingsborna fick promenera i för att få frisk luft och rekreation redan på 1820-talet. Den fungerade även som plantskola, där man kunde lära sig trädgårdsskötsel och fruktodling. En av doktor Åmans paviljonger finns kvar i Trädgårdsföreningen i Linköping närmast Djurgårdsgatan.

Ulla Fagerås är reikilärare, healer på shamansk grund, klangmassör och regressionsterapeut.